walkingbass

walkingbass

Camden den 22/2 2013

ResaPosted by Bo Hellgren Mar 01, 2013 11:13:46
Det är fredag i Camden Town och efter att ha passerat ett varv i Camden Lock, den besynnerligt vibrerande marknadsplatsen sitter vi på The Elephants Head och äter lunch. Det är nästan fullt och servicestökigt på ett sätt som inte går över vår svenska trevlighetsgräns. Vi skiljs åt och och jag lyckas återvända till den mest exklusiva basaffär jag vet. Jag är förvånad över att jag hittar och sitter snart ned med en Fender Precision Bass från 1964 inspelad av händer från Olympen. Det är ett fantastiskt instrument och det svindlar när jag börjar fundera på vad basen har varit med om i sitt fyrtionioåriga liv. Pubar, klubbar, stök, arenor, kaféer, repen som aldrig tar slut där humöret sjunker och tröttheten tilltar, flygresor. Träet sjunger och den är så perfekt justerad att den spelar av sig själv. Butikspersonalen ler och säger that is a good one och i bakgrunden hörs For Once in My Life med Stevie Wonder och Jamersons mjuka, swompiga basljud fyller det angränsande rummet. Samma typ av bas men hanterad av en mästare på en inspelning från sextiotalets slut. Jag omfamnas av historien i ett ögonblick och jag går ut på Royal College Street, men utan sällskap av Jones, Tanaka och signora Sabatini. Det är min upplevelse och det gråa londonvädret och haglet har inget med Venedig att göra.


Jag kraschlandar på Prince Albert; en modern och luftig pub med ölsorter som inte står att finna i staden där jag bor. Jag sippar snart på en pint of bitter och tar fram min anteckningsbok och försöker att skriva, omgiven av människor som är mitt uppe i sina karriärer och liv. Vid bordet jämte diskuterar en man från ett skivbolag en tänkbar lansering av den kvinna han samtalar med. Det låter inte särskilt lovande men det är ändå ett affärsmässigt samtal. En äldre man sitter med en MacBook Air, han har tagit av sig rocken, men har av oklara anledningar beslutat sig för att behålla sin hatt på. Vid ett annat bord verkar ett angränsande kontor ha relokaliserat fredagskonferensen till puben, och samtalet är livligt och avbryts bara när den som talar lyfter sin lager för att fukta sin strupe. Ett filmteam kommer in för att fråga om de får låna övervåningen för att filma en intervju. Mannen och kvinnan som diskuterade en tänkbar skivlansering för nu ett samtal av mer privat karaktär och jag lämnar lokalen för att möta M och vandra ner i de råkalla katakomber som för oss tillbaka till hotellet.